Söndagen låg vildingen bara gömd i tv-bänken - och jag lät henne vara.
Hon behöver veta att jag inte alltid är på henne, utan att hon kan ta det lugnt.

Natten till Måndag var Calera uppe på toaletten, hon åt upp sin mat och gick
runt och jamade. Det sistnämnda verkar vara standard ;)

Måndagen i mitt lilla zoo bjöd på framsteg!

Jag satt i fem minuter innan detta, men det tog inte ens den tiden att få henne
att ta mat från mig =)
Testade tidigare på dagen då hon låg i andra tv-bänken, men jag gick bet så lät henne vara.

Så här kan det gå om man inte ger upp!

 

 

Ser ni!? Jag behövde inte ens börja med ett redskap! Hon morrade, såklart

- det är en skygg, vild katt.
Men hon lät mig klappa på henne, både på bogen och kinden =)

Jag tror jag ska börja filma de gånger jag ger henne mat, så att ni får
se förvandlingen jag hoppas uppnå!
Vi dansar - ett steg framåt, några bakåt men sedan framåt igen.
Följ med på vår resa, vet jag! Heja på Calera!

Fick sms av Föreningens Ordförande idag, med lovord & beröm för mitt
jobb. Även att jag känner mig lite rådvill & hjälplös ibland, så tar jag emot
det med tacksamhet! =)
Kattviskare - ja, kanske!