Djurens Chans
Så, nu tänkte jag försöka mig på att berätta om livet som fostermatte!
I början på sommaren fick jag höra att fyra stycken ungar fötts i en lada här ute, och bestämde mig för att ta hem de. Hur jäkla genomtänkt just den delen var kan vi ju fundera på ;)
Mamma Missan, hennes pojke & flicka fick bo hos mig.
Två av hennes ungar hade blivit dödade av bonden, så det var bara de kvar. Om jag bara hade vetat tidigare!!
Jag sökte runt på olika håll efter folk som kunde hjälpa mig med att ge de allt det de behövde & sedan få en egen familj.
- Så snubblade jag över Djurens Chans och glad, härlig tjej vid namn Johanna.
Jag fick papper att skriva på om att vara jourhem för djur i nöd.
Det man gör som jourhem, är att älska.
Okej, riktigt så enkelt kanske det inte är :p
Det man förbinder sig till är i stort att
- behandla djuret som om det vore ens egna. (Vilket är kärlek, kärlek, kärlek här)
- stå för kostnader kring djurets leverne, dvs mat, kattsand, hundbajspåsar osv.
- ta de till veterinären för besiktning, id-märkning & vaccinering.
- ta emot intressenter när de hälsar på djuren.
DC står för alla veterinärkostnader, de har kontakt med intressenter ang adopteringen osv.
Jättebra!
Sista veckan i September flyttade Missan, Biscuit & Brownie till sina nya familjer, men innan vi kom så långt så hade Djurens Chans fått ett samtal om tre övergivna kattungar som någon räddat.
Kl 07 dagen efter (26/9) så kom de.
{Missan fick flytta till sin familj samma dag, Brownie flyttade på fredagen (27/9) & Bissie på lördagen (28/9).}
Thomas (överst vänster) har redan fått en alldeles egen familj, som han verkar trivas bra i!
Toulous (överst höger) flyttar till helgen.
Nu är det bara Borlioz kvar som inte fått ett hem. Men DC jobbar på att hitta den perfekta familjen för honom, efter hans personlighet & behov.
Han är så otroligt charmig! Härlig personlighet :)
Trycket på föreningen är högt & nu när vintern kommer det bli värre..
Så på Söndag kommer det en ny katt hit.
En ungkatt, hona. Färdig för leverans till ny familj men behöver socialiseras mer.
Tydligen är jag den perfekta jourmatten för detta - och vem är jag att säga nej? :)
Visst går de mig nerverna när de välter ner mina saker och så, men de är otroligt goa & man får så otroligt mycket tillbaka! :)
För mer information om föreningen & hur just Du kan hjälpa till - gå till www.djurenschans.se
Puss & kram på er :)
Kommentarer
Trackback
